1. Utbildning och introduktion
Alla anställda – både våra egna och tredjepartsanställda – måste utbildas och instrueras i företagets säkra arbetsprinciper. Vid större årliga underhållsavbrott anordnas även särskilda arbetsmiljöintroduktioner för alla under underhållsavbrott. Introduktionerna täcker bland annat specifika krav för området, arbetstillståndspraxis, nödutgångar, nödprocedurer och processen för rapportering av avvikelser och farliga situationer.
Dessutom måste anställda ges tillräcklig utbildning för att utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. För att stärka säkerhetskulturen är det också viktigt att betona varför olika säkerhetsrutiner och instruktioner måste följas – inte bara vad kommer att göras
2. Policy för arbetstillstånd
Arbetstillståndsrutiner finns etablerade inom många industrisektorer för att garantera säkerheten vid underhållsarbete. Utöver de vanligaste arbetstillstånden krävs särskilda tillstånd för krävande och riskfyllt arbete, såsom heta arbeten och tankarbeten.
Arbetstillstånd innehåller ofta checklistor, användning av LOTO-metoden (Lock-Out Tag-Out) och obligatoriska fysiska och tekniska säkerhetsåtgärder, såsom personlig skyddsutrustning. Tillstånd definierar förutsättningarna för säkert arbete, och godkännandet av dem kräver ofta godkännande av flera ansvariga personer innan arbetet kan påbörjas.
3. Riskbedömningar och snabba riskbedömningar av anställda
För krävande och farligt arbete genomförs en preliminär riskbedömning som identifierar potentiella faror (till exempel kemikalier, höga platser eller krävande lyft) och definierar kontrollåtgärder. Riskbedömningen genomförs i samarbete mellan chefer och anställda, och olika metoder kan användas, såsom HIRA (Hazard Identification and Risk Assessment) och JSA (Job Safety Analysis).
Dessutom genomför medarbetarna, innan arbetet påbörjas, en så kallad Take 5 snabb riskbedömning, eller ”tummen upp”-bedömning. Syftet med detta är att medarbetaren själv ska bedöma de potentiella riskerna med arbetet på plats. Detta säkerställer ett säkert arbete även under förändrade förhållanden och tar hänsyn till eventuella risker som arbetet kan orsaka för andra.
4. Fysiska och tekniska säkerhetsåtgärder
En av de viktigaste säkerhetsåtgärderna vid underhållsstopp är LOTO-metoden (LockOut/TagOut). Dess syfte är att förhindra oväntade maskinstarter eller utsläpp av farlig energi under underhålls- och reparationsarbete. Alla energikällor måste isoleras med spärranordningar eller andra säkerhetsanordningar. Varje anställd ansluter sin egen spärr- och tagout-anordning till energikällans isolering. Efter isolering är det viktigt att testa att anordningen inte startar innan underhållsarbetet påbörjas. LOTO-åtgärder registreras vanligtvis också i arbetstillstånd och separata övervakningstabeller.
En ren arbetsplats är också en förutsättning för säkert arbete. Arbetsområden och deras omgivningar bör rengöras noggrant innan arbetet påbörjas. Röran eller smuts kan orsaka halkning, snubbling, fall eller kollisioner, och dessa faror kan lätt gå obemärkt förbi, särskilt under stilleståndstid.
Säkerhetsutrustning och skyddsutrustning är en viktig del av säkerheten. Anställda tilldelas den personliga skyddsutrustning de behöver för sina arbeten, såsom skyddsglasögon, andningsskydd, selar, fallskydd och gasdetektorer.
Områdeshantering används specifikt för att avgränsa arbetsområden så att farligt eller krävande arbete kan utföras på ett säkert sätt. Avgränsning förknippas ofta med till exempel farligt arbete eller tunga lyft.
5. Kommunikation, uppföljning och kontinuerlig förbättring
Säkerhetsstatusen övervakas i möten om underhållsavbrott, där avbrottssituationen, identifierade faror och andra specifika faktorer diskuteras. Det är viktigt att kommunicera viktiga frågor under mötena så att informationen når alla parter.
Säkerhetsobservationer och avvikelser bör rapporteras systematiskt så att säkerhetsrutiner kontinuerligt kan utvecklas.
Regelbundna revisioner och skyddsronder av platsledning och säkerhetspersonal visar att säkerhet är en fråga för hela organisationen – inte bara enskilda anställdas ansvar.
All säkerhetsrelaterad information och observationer bör i slutändan sammanställas och användas vid planering av efterföljande underhållsavbrott. Detta skapar en lärande och utvecklande säkerhetskultur.
Säkerhet under underhållsavbrott bygger på förutseende, övervakning och kontinuerlig kommunikation. Att ta hand om säkerheten är allas ansvar!
🔜 I vårt nästa blogginlägg kommer vi att diskutera hur dessa metoder kan vidareutvecklas med hjälp av moderna digitala verktyg – som till exempel Tool4promed hjälp av.